I fredags hann jag inte mycket mer än komna till jobbet när de ringde från Frejas förskola. En tjej därifrån ringer och säger att Freja har ramlat och slagit i hakan. Att det är konstigt att hon inte är mer ledsen då det ser rätt illa ut och att jag borde
skynda mig. Ja, det var ju inga lugnande ord precis så fort iväg från jobbet och i ilfart mot Frejas förskola. Då jag jobbar cirka 30 min från Frejas förskola var det inte särskilt enkelt att vara där snabbt kan jag säga... inte så snabbt som jag hade
velat i alla fall. När jag kom till förskolan satt Freja i en av pedagogernas knä och de höll papper för hennes haka. Hon hade ett ganska brett jack i hakan som definitivt behövde ses över av läkare. Vid halv 8 ringde de mig på jobbet och vid kvart över
8 var vi på sjukhuset.
Min mamma hade ordnat så vi skulle få träffa en läkare. Vi fick komma in strax efter halv 9. Han bestämde att vi behövde sy. Åh, skit... sy en tvååring? Inte det lättaste tänkte jag. De lyckades bedöva henne men efter det var det ju lögn att hon tänkte
låta läkaren komma nära henne igen. Så vi fick vara ett gäng som höll fast henne medan läkaren sydde, ingen enkel match men till slut fick han till 4 stygn. Ingen rolig upplevelse för någon av oss, allra minst Freja. Men de fick ihop det och vi kunde
åka hem för att vila. Det har tagit tid för att det ska sluta blöda så det har varit en lugn helg för Freja. Nu håller jag mest tummarna för att hon inte ska få ett fult ärr och hoppas ärret sätter sig under hakan.
Lilla stumpan! Hoppas det läker bra & fint =) Kram på er <3