Om du inte känner för att bli nedstämd kanske du inte ska läsa det här inlägget. Jag känner att det inte kommer bli så positivt... eller så kan du känna lite glädje över att inte leva mitt liv för tillfället. Ditt eget val ;) Efter helgen rusade veckan
på i en faslig takt även fast det emellanåt känns som den står still... är det bara onsdag?! Det är en evighet till helgen... Både i måndags och igår tog jag med Freja till lekparken. Igår hade hon varit i skogen under dagen så hon var lite trött, det
blev bara en halvtimme ute. Skönt att kunna passa på de dagar jag slutar tidigare. Det har varit så skönt att kunna njuta av dagsljus och sol! Men nattningarna har varit desto sämre, en timme vardera. Hon är så trött emellanåt så hon ligger och andas
som om hon sover medan hon tittar på mig med halvslutna ögon. "Nähe du morsan, tro inte att jag sover". Det har frestat på en del.
I natt blev det tre uppvak, ett när hon kom tassandes vid 23 och två under natten när hon gnällde. Sen gnällde hon igen vid 4 så då fick jag hyssja lite, sen ville hon inte ligga still så jag kunde inte somna om. Hon rullade, hon slog till mig i ansiktet,
hon rev mig på örat och kröp så nära så nära så hon höll på att knuffa mig ur sängen. Herregud, vi har en 160-säng att dela på nu när Pontus är i Göteborg på veckorna! Så min morgon startade klockan 4 i morse. Jag är supertrött och slåss med huvudvärk,
heja!
