Det tog cirka två veckor

Det har tagit mig ungefär två veckors semester för att äntligen kunna slappna av på riktigt. Jag lägger ifrån mig telefonen med jämna mellanrum bara för att slippa den, jag plöjer böcker och jag hittar ro i att bara leka med Freja. Jag börjar mer och mer känna glädje inför att hitta på saker, börjar mer och mer sluta känna mig tvingad att göra saker. Jag leker med Freja för att jag vill det och inte för att jag måste försöka hinna med det innan hon ska sova. Jag åker till stranden för att jag vill göra det och inte för att Freja behöver det. Jag tränar för att jag vill det och inte för att jag borde göra det så jag kan somna ikväll. Jag städar för att jag inte orkar se skiten längre istället för att det återigen är söndag och en ny arbetsvecka väntar. 

Det känns så himla skönt att ha kommit till den här punkten! Jag gör saker för att jag vill, jag hinner tänka på mig själv och jag känner en inre harmoni. Det är detta som kallas semester och det behövs bannemig varje år. Jag har ungefär läst två böcker under de här två veckorna, vilket är ganska bra att hinna med ihop med en 1,5 åring. Jag är nu inne på min tredje bok och jag känner igen press. Jag känner lust! Jag känner lust att träffa lite människor, jag känner lust att leva livet och jag känner lust inför att göra saker. Hur sjukt är det inte att majoriteten av året känns det inte såhär? 

När det är normal arbetsvecka med veckor som löper på efter varandra så känns det inte såhär. Då är det istället tvång, måsten och tidsbrist som styr livet. Det är ganska sorgligt! Jag ska försöka ta med den här känslan för livet så länge jag kan när semestern är över. Nu tänkte jag i alla fall passa på att njuta av över fyra veckor till av semester! 

(null)

(null)

Semester, Vardag | |
Upp