Jag har en bebis i min mage. Det har nog inte undgått särskilt många... men hur ska jag kunna ta hand om en bebis? Jag har aldrig tagit hand om en bebis, tror aldrig jag ens har varit ensam med en bebis. Det är säkert normalt med såna här funderingar men idag slog det mig verkligen. Jag kan inget om bebisar, hur ska jag kunna ta hand om en? De sover, bajsar och äter. Skriker om de har gjort eller inte har fått göra något av de verb jag nyss nämnde. Jag tror inte jag har missat särskilt mycket och jag påstår inte att det är enkelt. Jag kommer, tillsammans med Pontus, behöva ta mitt livs största ansvar - över ett liv. Det skrämmer mig lite grann samtidigt som jag känner mig väldigt redo för det steget. Konstigt att det kan kännas så motsägelsefullt...